Barn är inte framtiden, barn är nu!

22.20: Idag har varit en dag med otroligt mycket nya intryck och avtryck. Den började med en amerikansk frukost i hotellfoajén innan vi blev upphämtade av Lorna, Amcy och Jayson. De är våra kontaktpersoner och värdar här nere och är otroligt underbara! De är så öppna, givmilda och roliga att det känns som om man har känt dem i flera år. Alla tre är speciallärare på Legarda Elementary School, lågstadieskolan som vi även var och besökte idag. Besöket var bland det absolut härligaste jag varit med om! När vi kom till Legarda fick vi ett varmt välkomnande med glada hälsningar, presentation och elever som dansade för oss. Amcy drog med mig upp för att dansa med barnen, det finns nämligen en låt som heter ”Nobody but you” eller något liknande som är jättepopulär och som alla dansar till här nere. Jag får se till att lära mig dansen ordentligt så att jag kan ta med mig dansstegen hem!

Efter presentationen gick vi först in i ett klassrum med elever som var runt 7 år gamla. Det var en sån otrolig atmosfär i klassrummet. Barnen dansade och sjöng för att hälsa på oss och fnissade glatt medan de ställde upp på alla våra kort. Sedan fick vi en rundvisning på skolan. Legarda Elementary School är en av Filippinernas finaste skolor som vunnit en rad prestigefyllda priser och är tydligen dagligen besökta av människor med liknande ambitioner våra. Legarda är en lågstadieskola med barn från pre-school upp til sjätte klass. Barnen var helt underbara och väldigt lyriska över att träffa oss västerlänningar. Åh, det var så härligt med alla glada miner! Stämningen gick verkligen att ta på och man måste vara här och uppleva för att verkligen förstå. Kulturen är så olik och den här resan är allt annat än vad man som turist tidigare upplevt. Vi vistas på stället och färdas på vägar man aldrig annars kulle fått se. Dock är Legarda Elementary School ett undantag och man blir ständigt påmind om att många barn inte har det hälften så bra ställt som barnen på den skolan.

Efter att vi fått sett hela skolan begav vi oss till Mall of Asia (det näst största köpcentrumet i Asien, enligt Lorna) för att äta lunch. Vi kollade runt lite och efter några timmar åkte vi hem. Nu ikväll fick vi till sist tag i nya adapters så att vi kan ladda datorerna och telefonerna, efter att de svenska bestämt sig för att inte fungera. Vi åt mat för ett tag sen och nu sitter vi och försöker sammanfatta den här otroliga dagen. Tänka sig att det här bara är dag nummer 2 och redan så mycket man fått uppleva och som man vill minnas! Imorgon ska vi intervjua the counselors (motsvarande kuratorer/SYV) på Legarda. Det ser vi fram emot riktigt mycket! Det ska bli skönt att komma igång med det riktigt arbetet, även om de senaste dagarna varit mycket arbete ur ett annat perspektiv.

Zumm.. Nu gick strömmen här på hotellrummet för en sekund sen, så kan det gå! Haha, ja tillfälliga strömavbrott är det inte konstigt att det finns här i Manila så som deras elledningar är ihoptrasslade.

Kram Gabrielle

Martina:

Onsdag 11/11 kl. 18.30
Besök på Legarda Elementary school och trip med Lorna, Amcy och Jason

Nyss ”hemkommen” från en fantastisk dag! Imorse blev vi hämtade av Jason, Lorna och Amcy, alla tre speciallärare på Legarda, efter en frukost på hotellet. Trevligare människor får man leta efter, vilket bemötande! Vi åkte i Jasons bil till Legarda och när vi körde in framför skolan och fick se detta fantastiska hus, möta dessa fantastiska människor och upptäcka allt som gjorts i ordning för vår ankomst hade jag inte långt kvar till tårar! Varsin stol stod placerad på golvet, en skylt med ”Mabuhay” (Välkommen) var uppsatt, det var julpyntat och alla var så glada och vänliga. Efter att ha hälsat på all personal, fick vi se en presentation av Legarda på en projektorduk och fick också träffa en klass med barn, ca 7 år gamla, som välkomnade oss med sång och lite rörelser. Jag blev så rörd, och alla var så glada och hade uppmärksamheten på oss hela tiden. Efter att ha tagit lite bilder och tittat runt i klassrummet fick vi ännu mer välkomnande – flickor och pojkar som dansade för oss! Jag filmade detta men har ingen sladd till kameran med mig, så kan tyvärr inte lägga upp den här på bloggen L. Efter detta mycket fina mottagande, gick vi ut på skolgården och möttes av massor av barn som hälsade, vinkade och gick fram till oss. Amcy och Lorna guidade oss sedan runt på skolans område och vi fick prata med stora delar av personalen, bl.a. skolsköterska, tandläkare (!) och ”kioskbiträde”. Och alla dessa målningar, konstverk och annat pedagogiskt material - en fantastisk skola!

På eftermiddagen besökte vi ett jätteköpcentrum tillsammans med Lorna, Amcy och Jason – tre eller fyra våningar, något vi definitivt har ont om i Sverige! Det närmsta man kommer köpcentrum i Halmstad är Eurostop som har en våning och kanske består av ett 20-tal butiker. Vi lunchade på en kinarestaurang och till efterrätt fick en filippinsk delikatess – Halo Halo. Sådär tyckte jag… Efter besöket på köpcentret passade vi på att ta fina solnedgångsbilder vid havet.

Efter en stunds vila och läsning på våra kommande presentationer och undersökningar på hotellet gick vi ut och åt på kvällen – kyckling även ikväll, förhoppningsvis satsar jag på att prova något nytt snart, inte för att man tröttnar på kyckling i första taget, men ändå…Får ju passa på att ta del av en riktig asiatisk matkultur!

Mitt i all glädje som vi under dessa dagar befinner oss i, får vi även uppleva mycket hemskt. En bit från vårt hotell, finns en kvinna vars ben är stympade till knäna och det ser inte ut att vara opererat precis…Det är inte förståeligt, det är inte verkligt för någon som lever som jag gör. Efter att vi gått förbi henne kunde jag varken visa eller beskriva mina känslor, jag var verkligen chockad. Man får sådana skuldkänslor, sådant medlidande och vetskapen om att man inte kan göra mycket ger mig verkligen ångest. Men med upplevelser som denna i ryggsäcken som lever kvar hela livet, utvecklas man verkligen som människa.

Nu är det sängdags, ny spännande dag imorgon!
Stå på er!
/Martina



Amerikansk frukost första morgonen på hotellet.



Första bilturen i Manila, med vår fantastiska "chaufför" Jayson.



Legardas entré. Mabuhay betyder välkommen, hej, på återseende osv.



Vi och småttingarna på Legarda.



Världens goaste Amcy, Gabrielle, härliga Lorna och Martina inne på Legarda.